Thursday, July 11, 2013

PRESIDENT PLANS FOR COMPULSORY MILITARY SERVICE



The Dili Weekly, Terça-feira, 9 de Julho de 2013
 
Photo: The Commandant for Defense Force of Timor-Leste, the Chief of State Major General Lere Anan Timor has planned to implement the obligatory military service for youths but before that he will discuss with relevant institutions about this issue.
The Timor-Leste President Taur Matan Ruak has plans to introduce compulsory military service in the future for young people, but before this he will hold discussions with relevant institutions about the plan.

The advisor to the Presidency’s Military House Frei Guteres said the objective of the plan, named ‘Patriotic Civil Citizenship’, was to increase the sense of nationalism for young people while they contribute to the nation’s sovereignty and territorial integrity.

He said the program would, “reinforce nationalism and citizenship, further strengthen the awareness of the youth towards society,strengthen moral discipline, contribute to alleviating unemployment and reduce drug and martial arts related crimes”.

According to the plan, he said the President Taur Matak Ruak would hold a discussion about the plan with the Chief of the Military House of the Presidency of the Republic, the Secretary of State for Defence, the F-FDTL Commander-in-Chief and senior F-FDTL officers.

Meanwhile, the FDTL Commander-in-Chief, Major General Lere Anan Timur, said he supported this initiative as it could strengthen patriotism and nationalism amongst young people.

“This requires a more in-depth discussion involving important entities and civil society to find information about the advantages and disadvantages of compulsory military service,” said Commander Lere.

At same place, the Secretary of State for Defence Julio Tomas Pinto suggested there needs to be a comparative study of the countries with compulsory military service, to identify the advantages and disadvantages of implementing this in Timor-Leste.

On the other side, Member of Parliament Jacinta Pereire Abucau said it’s a good plan but they need to raise awareness in the community, especially the youth, about this issue.

“As then they will know about it and can give ideas, because this issue has advantages as well as disadvantages,” said the MP.

Tuesday, July 2, 2013

BEING A WISE LEADER

 *Diamantino de Assis, B-Teach, Med.

Sai Lider di’ak la’ós hahú moris husi inan nia knotak kedas. Se ita iha hakarak no kbiit (willpower), ita bele sai lider efetivu ida. Lider di’ak dezenvolve liuhosi prosesu aprendizajen pesoál ne’ebé hun no kledik-laek, edukasaun, treinamentu, no esperiénsia. Ho buat hirak ne’e mak gia ita ba konversaun ba dalan lideransa-di’ak nian.

Iha artigu ida ne’e eskritór hakarak ko’alia uitoan kona ba sai lider ne’ebé hatene serbí, laran-luak, no iha kualidade ne’ebé bele sai modelu ba ema seluk iha sosiedade instituisaun no sosiedade komún. Ita hotu haree, observa no dala ruma ita esperiénsia rasik katak iha realidade ema balun ne’ebé sai lider hatudu kualidade lideransa mínimu liu, abilidade komunikasaun kuran (ko’alia, rona, kompriende), atitude hatudu podér iha liman hodi hanehan, laiha maturidade iha atitude balun, mentalidade fraku, no seluk tan. Tan ba sá?

Iha resposta no razaun barak koko hodi hatán. Nune’e, ita hotu presiza hatene katak baze ba lideransa di’ak mak karakter respeitozu (honorable character) no hatene serbí. Iha membru organizasaun nia matan, lider ida nia lideransa mak buat hotu ne’ebé nia halo no iha efeitu objetivu organizasaun nian no sira nia di’ak-komún nian. Kualidade Lider respeitozu konsentra iha – saida mak sira sai (be) hanesan pontu-vista no karakter; Saida mak sira hatene (know) hanesan serbisu, knaar sira, no natureza nu’udar umanu; Saida mak sira halo (do) hanesan implementasaun, motivasaun, no aproviziona diresaun.

Sai lideransa ida, ita labele hasees-an husi lei natureza iha prosesu dezenvolvimentu pesoál. Tanba sai lider la’ós hahú nanis kedas husi ita nia inan nia knotak. Maibé, se karik ita iha hakarak, vontade no dezenvolvimentu pesoál ne’ebé gia ita ba konversaun no disernamentu ba dalan lideransa di’ak, respeitozu, laran-luak no seluk tan. Ita haree, dezenvolvimentu inteletual ema ida nian  dala barak lalais liu duke dezenvolvimentu emosionál. Tanba ne’e, presiza sujere katak atu to’o iha balansu entre rua ne’e presiza halo avaliasaun ba an rasik, nune’e bele sai fatór ne’ebé gia iha kapasidade inteletual. Bainhira treina emosionál hahú husi aprende rona. Rona katak konxiente, loke-an, no iha vontade atu kompriende ema seluk. Iha parte ne’e koko atu labele obriga-an. Etapa treina audisaun mak husu pergunta, fó razaun, fó prezente, la ameasa, no dudu. Iha prosesu ne’e, ema presiza kontrola-an, tuir kedas ho hakonu ema ka membru sira nia hakaran.

Kada lider ida iha kualidade lideransa. Iha dalan seluk, hodi tulun ita atu sai lideransa ne’ebé profisionál, bele tuir prinsípiu hirak tuir mai hanesan:

·           Koñese-an no haree hodi hadi’a-an – bainhira koñese ita nia an, ita sei hatene no kompriende didi’ak atributu lideransa nian iha ita nia an hanesan be, know, no do. Hadi’a-an signifika katak kontinua nafatin haforsa atributu sira.

·           Iha responsabilidade másima ba asaun sira hotu – buka dalan di’ak hodi gia ita nia organizasaun sai di’ak liu tan. No bainhira buat ruma la’o la loos, buat hirak ne’e dala barak la’o lalais no neineik. Tan ne’e labele fó kulpa ba malu. Análize situasaun, foti asaun korretivu, no muda dezafiu sira tuir mai.

·           Nu’udar modelu – sai modelu di’ak ba membru sira hotu. Membru sira la’ós rona de’it saida mak hein atu halo maibé mós buat ne’ebé sira haree.

·           Hatene ita nia ema no haree ba sira nia di’ak-komún – koñese ema nia natureza no tau importánsia sinseridade kuida ba membru sira

·           Mantein nafatin informasaun ba membru sira – hatene oinsá komunika notifikasaun ka informasaun sira ba membru no ema prinsipál sira seluk.

·           Dezenvolve sensu responsabilidade ba membru sira – tulun membru sira hodi dezenvolve atributu karakter di’ak iha ne’ebé sei tulun hodi mantein nafatin responsabilidade profisionál.

·           Asegura knaar hotu kompriensivu, superviziona no kumpre – komunikasaun mak xave ba responsabilidade ida ne’e.

·           Treinu-an hodi hola parte nu’udar grupu – maski iha instituisaun ida, iha kada departamentu no seksaun sira. Maibé presiza serbisu hamutuk no lider koko atu harii sensu grupu no komunidade, nune’e bele to’o objetivu komún ne’ebé bele benefísiu ema hotu.

·           Uza potensialidade tomak ba organizasaun – hodi dezenvolve espíritu grupu, uza no hariku nafatin kapasidade no abilidade tomak hodi dezenvolve organizasaun.

Atu to’o iha lideransa ne’ebé iha prinsípiu ne’e la fasil, tanba obstaklu balun iha forma kostume aat, ezemplu; (1) hakaran no vontade unilateral; (2) laran-haksolok (sente ulun-boot ka gaba-an) no ignoránsia; no (3) ambisaun pesoál. Atu rezolve buat hirak ne’e, presiza treinamentu no esperiénsia ne’ebé iha kontinuidade. Treinamentu no esperiénsia importante tebes hodi hetan perspetiva foun ne’ebé bele uza sai hanesan baze hodi foti desizaun.

Ho buat hirak ne’e, ita foti konkluzaun ida katak sai lider ida ne’ebé di’ak la’ós matenek de’it iha intelijénsia, hatudu kbiit no atitude hanehan ba elementu ka membru sira iha instituisaun ka organizasaun ida. Sai lider ida sei dezenvolve kbiit pesoal ne’ebé benefisia liu duke dependente liu ba iha kbiit husi li’ur nian. Kbiit no poder iha objetivu hodi lejitima lideransa no loloos la kria sentimentu ta’uk iha elementu sira nia leet. Hasa’e-an iha matenek, abilidade, atitude presiza tebes hodi kria lider ida ne’ebé iha prinsipiu tanba lider ida loloos la matenek de’it iha inteletual (IQ), maibé mós ninia sosiál-emosional (EQ no SQ).

 

*Autór: Alumni Instituto Católica para Formação ao Professores (ICFP) & Universidade Católica Australian (ACU) 

 

 

Monday, July 1, 2013

TANBA SÁ FETO TANIS?



Labarik mane-oan ida husu nia inan “tanba sá mamá tanis?”  
Nia inan hatán  ba nia nune’e, "tanba ha’u feto ida”.
Labarik ne’e dehan, "ha’u la kompriende".
Nia inan hakuak nia no dehan, “ó sei la kompriende kona ba ne’e”.
Depois, loron ida labarik mane ne’e husu ba nia aman, "Tanba sá mamá gosta tanis la ho razaun ida?”

"Feto hot-hotu ne’e tanis la ho razaun”, nia aman hatán nune’e de’it.

Labarik ne’e mós boot ba daudaun sai mane maduru ida. Maibé nia hakarak nafatin atu hatene segredu tanba sá feto tanis.

Ikus mai nia harohan ba Maromak no husu, “Na’i, tanba sá feto sira fasil liu tanis?”

Iha ninia hakmatek ne’e, Maromak hatán ba nia dehan:

"Bainhira Ha’u kria feto ida, nia tenke sai ema ne’ebé privilejiadu. Ha’u halo nia kabaas forte atu hasan netik mundu, maibé tenke suave ka mamar hodi fó konfortu”.

"Ha’u fó kbiit husi laran nune’e nia bele fó kosok-oan ba mundu no maski nia hetan ignoránsia dala barak mai hosi nia oan sira”.

"Ha’u fó ba nia sensu-forte nune’e halo nia bele forsa nafatin bainhira ema seluk ne’ebé rende ba moris, no tau-matan ba nia família ho susar no kolen maibé la sura.

"Ha’u fó ba nia sensibilidade hodi hadomi nia oan sira iha kondisaun saida de’it, mezmu dala ruma nia oan sira hatudu atitude ne’ebé hamoras nia fuan".

"Ha’u fó ba nia kbiit no forsa hodi suporta ninia la’en hosi nia fallansu sira no kompleta nia la’en nia kosteleta hodi próteze ninia fuan.

"Ha’u fó ba nia sabedouria (wisdom) hodi hatene didi’ak katak la’en di’ak, nia nunka atu hakanek feen nia fuan, maibé dala ruma koko ninia kbiit no determinasaun fuan nune’e iha nia la’en nia sorin la ho laran dúvida.

"No ikus mai, Ha’u fó ba nia matabeen hodi tanis. Ida ne’e própriu ba nia no ninian kedas hodi uza iha sá tempu de’it bainhira presiza.

"Ó hatene: beleza feto ida nian la haree hosi nia hatais, hosi nia isin ne’ebé hatudu, ka hosi nia fuuk”.

"Beleza feto ida nian tenke haree hosi nia matan, tanba matan mak odamatan ba nia fuan, fatin iha ne’ebé domin hela bá”.

Feto nia murak no kmo’ok la’ós haree hosi nia oin kabeer. Maibé iha ninia murak absoluta ne’ebé sai hosi nia fuan, nakonu ho  kompaixaun ne’ebé oferese tau-matan no domin. No nune’e beleza ne’e sei to’o moris rohan laek. @D. Assis